Å så var det ett år senare

Finns inte en chans att jag kommer att minnas allt som hänt 2021. Covid är kvar olika varianter uppstår. Jag har tagit mina två sprutor och den tredje kommer jag att ta i veckan. En anledning till att jag inte har bloggat är att min dator är knäpp och stänger av sig helt plötsligt. 

Får jag presentera Mimer, han kom till mig i slutet av juli. Det var dottern som skrev till mig bedjande eftersom ingen ville ha honom. Det har varit en hel del jobb men det var nog meningen. Saga som kämpat med njurproblem i lite över ett år var jag tvungen med tungt hjärta låta få somna in. Mimer och jag behövde varandra och nu är vi ett team. 

Som vanligt har jag en riktigt stor gran men den är barnbarnssäkrad. De kom hit för att fira jul, de var även här en stund i somras, då var A bara 7 månader och försökte krypa, nu går han. 

Pasta med tomatsås det är väldigt gott och när han är mätt tar han helt enkelt mat i näven och kastar på golvet. Så det är enkelt att räkna ut att det är dags att plocka undan matskålen. 

, 

Nyåret valde jag att vara själv, kändes som en bra ide att vara helt själv. Den vackra ljusstaken från Artek (Lucia) fick bli Nyårs pynt. Ska verkligen ta mig i kragen och skriva oftare än en gång om året. En annan anledning är ju artrosen i knät, Covid ställer till det och det kommer att ta tid innan jag får byta knäled. All brosk är borta och det ligger ben mot ben. Ja det känns, orkar inte med så mycket allt tar tid. 2022 ska bli ett bra år, det har jag beslutat bara så ni vet. Gott Nytt ÅR!

 

”Annus horribilis” ett hemskt år, tar slut klockan 24.00.

 

Måste erkänna att 2020 känns lite som bilden ovan. Känner mig inte ett endaste dugg duktig som gjort som man skall. Jobbat, åkt hem, handlat när jag var tvungen och på tider när få handlar. Vad sägs om klockan 7:00 på Torp som är vårt stora köpcentrum. Inte gått på AW, inte hälsat på vänner, snällt stannat hemma när jag haft lite symptom, gjort Corona test som var negativt. Nu börjar det bli tråkigt, inte hjälper det att knät rasat och promenader som jag planerade att göra när jag fick jullov raserades. 

Leina 1985, snart färdig bildlärare....  

Fanns inte i hennes fantasi att hon skulle få uppleva en pandemi i likhet med Spanska sjukan. Ja det var större antal döda i den pandemin men vi måste räkna in att sjukvården och kommunikationerna är bättre nu. Att folk inte bor lika otillgängligt. Så lite bättre är det den här gången. 

Älskade Eystein fick gå vidare till katt himlen efter att ha blivit förgiftad av någonting. Söndag, fick åka till Dingleveterinärerna som hade jour. Där togs massa prover och han fick smärtstillande och vatten både i droppform och spruta i nacken. Vidare till Blå Stjärnan i Gbg där de bara kom in och berättade att det inte fanns något att göra. Dottern kom och följde mig hem, guidade mig ut från Gbg och ut på E 6:an norrut. Ett under att jag klarade av att köra hem i mitt söndergråtna tillstånd. 

Julen 2020 var lite som vanligt, julängeln hängde lite med huvudet men återfann så småningom sin resliga vackra hållning. Jag drar lite lätt bak på hennes klänning så åker huvudet som ett mirakel upp på plats och hon sprider ett lugn som jag finner harmoniskt. Hon är bland det första jag plockar fram av julsakerna, just av den anledningen att hon sprider harmoni.  

Årets gran hittade jag utanför ICA, kommer från granodlingen i Dingle i Munkedals kommun. 

Den var tät och stor och helt underbar. I år var första året som jag köpte granen, fick den i julgransfoten, fick upp ljusen vilade en kvart och plötsligt var allt på plats. Det brukade ta tre dagar att få den klar förr, när jag hade ont, ont på riktigt. Det var med glädje och stolthet jag satt i soffan och tittade på granen som är så vacker och lyser upp där i mörkret mellan vardagsrum och matsalen (jag kallar det för matsal därför den ligger intill köket och matbordet står där. 😃) Titta där kom en smiley......  

Julen firade jag på bästa sätt med dottern, vi såg adventskalendern som i år var en av de bästa på länge. Många vuxna såg den så även jag. När vi sett årets sista avsnitt ville min 30-åriga dotter se Findus och Pettsons julkalender... Vi såg alla avsnitt med vissa pauser. 😊

Har allt varit nattsvart och tråkigt... Nej då, blev farmor, 5/12 2020 då kom Lilla hjärtat till världen, hans föräldrar vill inte att jag lägger ut bilder på honom i sociala medier så ni får bara lita på mig när jag säger att han är ett under av söthet.

Hans pappa skickar bilder och videofilmer väldigt ofta. Vi pratar med video i messenger. Han ringde för en lite stund sedan och önskade mig ett Gott Nytt År. Lilla hjärtat var med och jag fick prata med honom. 

Känns bra att i allt elände så finns som jag nämnde tidigare bra kommunikationsmöjligheter. Jag får se och höra lilla Alf, ett fint släktnamn som fungerar både på finska och svenska och faktiskt också på engelska. Som jag längtar tills jag får (får nu men det vore inte lämpligt) åka till Helsingfors och får träffa dem på riktigt. Framför allt vill jag hålla honom nära. Kanske om jag har tur i sommar. 

Har allt varit nattsvart i år, nej då men just nu lider jag av att vara less på att vara duktig och göra som man skall... Bara till att bita ihop. 

Saga, Eysteins mamma har blommat upp och är oerhört kelig. Sitter jag i soffan så kommer hon direkt och vill ligga på soffan bredvid mig med halva kroppen på mitt högra lår. Datorn får vila på det vänstra låret vilket är lite vingligt. 

Mamma som blivit allt mer dement bor på ett korttidsboende. Ibland känner hon igen mig ibland inte. Senaste gången jag pratade med henne och hon hörde min röst sa hon -när får jag komma till dig. Sen blev hon snurrig och visste inte vem jag var och avslutade samtalet. 

Gjorde ett julkort med henne och katterna i soffan för att hon skulle känna igen sig. Korten kom bort väldigt fort, antagligen har hon lagt bort dem själv eller så har någon annan på avdelningen tagit dem. Det som är bra är att hon inte är ensam att hon får omvård och att jag kan ringa på avdelningens mobil samt skicka foto på Alf så hon fick se sitt barnbarnsbarn. Fick sms av personal att hon blivit såååå glad. Det värmde mitt hjärta länge.... 

Gott Nytt År på er där ute.... Det kommer att bli bättre, stanna hemma, tvätta händerna och pilla inte i ansiktet. 

Ja, ja en bild från 2018 men tycker att det behövdes lite bling bling... 💖

Man får passa på

Märklig sommar 2020, Covid 19 inte kunnat hämta ner mamma som planen var, inte resa för mycket, inte vara på platser med mycket folk. Kall och regnig juli vilket medför att när det äntligen behagar lysa lite sol i kylan så skyndar man sig ut för att klippa gräsmattan. 

Två timmar tar det att klippa hälften. Precis då jag klippt det jag hade planerat ringer mamma för att berätta lite om vad som händer i hennes liv. Gick in för att ta en kaffekopp, jo man går in om det blåser kyligt. Gick ut senare på em och satt mig en stund i solen för att tanka D-vitamin.  

Märklig sommar har det som sagt var varit, åkte till Gbg och tog in på hotell Eggers med dottern. Det var en stillsam men mycket trevlig upplevelse. Annars röjer jag bland saker som jag inte visste att jag hade i de tre gigantiska garderoberna som är lika långa som halva huset. 

Känns som att jag inte har mycket att skriva om, tar en dag i taget. Hittade åtta pass, saknar mitt första men det ligger nog och trycker någonstans och passet jag har nu vill jag bara glömma, ser ut som en avdankad brottsling på det fotot. GAAAAHHHHH!!!! Men det var gott att få vara ute en stund idag istället för att gå igenom kassar och lådor för att sortera. Ha det gott i kylan. 

Tillbaka om än sent

Klockan är mycket, dagen har varit lång och innehållsrik..... Äntligen Internet som inte tar slut, min dator åt upp de 60 GB jag hade på 20 dagar vilket var väldigt irriterande.  Mycket har hänt Corona i världen, mycket tid ensam i huset på kullen. 

Numer är det bara Saga och jag som huserar här. Eystein fick sina njurar helt utslagna antagligen av gift så jag var tvungen att släppa taget och låta honom få slippa smärtan och gå vidare. Blir fortfarande väldigt ledsen men Saga och jag har det bra tillsammans. 

Just nu ser det ut som en tromb har dragit fram genom mitt hus. Städar ut i mina walk-in clossets (har tre stycken) Först bära ut allt sen sortera, slänga och packa om allt... Sen in med det i garderoben igen. En är klar, en jobbar jag med. Ibland är det skönt att vara singel, ingen som blir arg över röran. Men i morgon är det gräsmattans tur. Var meningen att jag skulle ta det idag men det blev Tanum, Hällevadsholm och tillbaka till Munkedal. 

Men nu har jag en fungerande mobil, bilen tillbaka samt ett Internet som fungerar efter 9 dagar. Tror jag skall fira med att se något på Netflix i natt. =D

Lunch på Gesällen

  Ibland åker vi med eleverna till Gesällen, gymnasieskolans elevrestaurang-

https://www.uddevalla.se/utbildning-och-barnomsorg/uddevalla-gymnasieskola/om-skolan/uthyrning-forsaljning-tjanster/gesallen.html

Jag har aldrig varit där och fått mat som inte varit grymt god. Den här gången fick vi sallad som förrätt. Sen valde jag torsk  och efterrätten var cocoskaka med vaniljglass och lemoncurd. Allt var utsökt, till det facila priset 85 kr. Det är en bra övning för våra elever att äta på en restaurang som inte bara serverar pizza eller hamburgare.

 De var mycket nöjda när lunchen var över. Det är de varje gång vi går dit. Söndag kväll och imorgon är det dags att jobba igen. 😀

Trettondedag jul

Borde plocka undan julen. Får bli en annan dag, sitter med en kopp väldigt gott kaffe. Espresso omformat till underbart starkt kaffe i min kopp som rymmer tre koppar kaffe. Det är mörkt ute, regnar som vanligt, men min värld är upplyst av små punkter av varmt ljus i form av adventsstjärnor, levande ljus och ljuskällor i mina pepparkakshus (ett hus och ett gigantiskt utedass som dottern och mamma gjorde 2018 när de skötte om mig efter operationen. Har inte haft hjärta att slänga dem eftersom min mamma inte kommer att göra fler pepparkakshus i mitt hem)

Mår gott där jag sitter och njuter av min sista lediga dag på det här lovet. Men snart är det sportlov =).

                                                                      💖

Så var vi där igen, ett nytt decenium

Välkommen 2020
Nu är det så att jag har för mycket att skriva om så jag kommer att förmedla mina upplevelser med bilder. 
En vecka i Helsingfors med, körsång i mäktig kyrka, handla fina julsaker på två superläckra julmarknader. Handla färsk julskinka hos slaktaren och lax i olika varianter hos fiskhandlaren. 
Resa till Tallinn över dagen. Baka pepparkakor, dopp i gryta, koka knäck, baka julstjärnor, fira julafton, besöka kyrkogården där Saijas farfarsfars namn stod på en mur med namn över soldater som mist sitt liv i frihetskriget och vars kroppar inte kom tillbaka, tände ett ljus över de som ligger begravna på annan ort (en finsk sedvänja jag skall anamma, är ju ändå 25% finsk). 
Två museum Amos Rex och Ateneum (olika dagar) på Ateneum visades en magisk utställning av Helena Schjerfbeck en av mina absoluta favoriter. Sen hem till Västkusten där jag vilat upp min kropp som gått flera mil under veckan i Helsingfors. 
Nyår valde jag att fira med Eystein och Saga, behövde stillheten. Vackert avslut på 2019, snart börjar vardagen igen. 

Lite så var det.... För er som orkade ända hit ner. 😀