Sitter och går igenom cd skivor med foton på jakt efter filmer som elever i Malå gjort. Hittade en mapp märkt med "olyckan"... Då plötsligt kommer jag ihåg den dagen... Hur hiskeligt varmt det var, hur roligt vi hade, hur mycket vi gick för att hitta de perfekta sakerna till min brors bröllopsfest, att jag tyckte det var en mysig dag med mina barn...Några timmar senare på väg från Skellefteå såg vi en bilolycka, tänkte stackars satar... Ytterligare några timmare senare låg dottern i Lycksele jag och sonen flög ambulanshelikopter till Umeå med djävulska smärtor...
Idag är jag ledig, solen tittar in genom mina (inte rena) fönster... Jag skall bara göra sådant som jag tycker om... Livet är ganska härligt...
=D
6 kommentarer:
Tack och lov att det gick så bra som det gick. Fy sjutton vilken smäll.
Matilda: Ja, den var ganska brutal... Här skiner solen... Skönt med lite värme...
Minns också precis vad jag gjorde den dagen och tårarna när du var i luren.Muk... Mona
Mona: Det är bra att ha kompisar... Pom pom
Och det är 30 år sedan Lennart Marklund och jag själv körde av vägen i Lycksele och bilen totalkvaddade och jag hamnade på plastikkirurgen i Umeå.
Trettio år senare får jag panik när jag i mörkerkörning inte ser var vägen försvinner i en krök.
PANIK.
Jag tror att man alltid får leva med såna minnen.
Elisabet: Ja, vita bilar som kommer från högerer är ingen hit..
Skicka en kommentar