Jag klagar inte på värmen +30 grader i Göteborg i torsdags och vi var där med elever mellan 13.15-19.00..... Trodde det skulle vara övermäktigt varmt, brukar vara det i storstäder med sådan temperatur. Vad jag hade glömt var att Västkusten levererar, en konstant, behaglig bris lättade på värmen och gjorde det till en härlig, upplyftande upplevelse. Att jag skulle få sota för att få uppleva elevernas glädje och få se hur en elev växte i sin självkänsla var så värt det. Så värt!
Himlen var ljuvligt blå, det var lagomt mycket folk på Liseberg, inga långa köer med andra ord. Jag lekte med min nya kamera, gäller att komma på hur den fungerar. Men är grymt nöd med den redan.
Lite så här känner jag mig nu, under grönskan, i skuggan, i väntan på operation. Försöker inte tänka på allt jag inte kan göra, försöker hitta ro i att så småningom kan jag gå vid havet, besöka muséer, ta ett glas vin till middagen på en restaurang, ta långa promenader, m.m.
Den som väntar på något gott.......
1 kommentar:
Ja vi kan hoppas denna sommar blir lika kanon!!
Skicka en kommentar