Äntligen

Var ute och gick idag för första gången på tre veckor.... Benet är fortfarande lite svullet men nu känns det mycket bättre.... Egentligen hade jag tänkt ut följande titel på dagens inlägg.

Så här ser en blodpropp ut!
(men insåg att fotot var l i t e för....... Låt mig säga så här. INTE vackert)

Dottern hade fotat min vad som nu har ett vackert mörkrött mycket öm och kliande utgjutning... Proppen som håller på att lösas upp. Skolsyster fick ta sig en titt i morse, hon konstaterade att det nog var en blodpropp... Min mor hade tröstat mig att proppar under knäet var ofarliga. Det sa de inte på vårdcentralen, men hon konstaterade helt lugnt att ytliga proppar var ofarliga....

Så här är jag nu med mitt svullna ben med en ofarlig propp i.....

Därför kunde jag ta mig runt på en mycket efterlängtad promenad idag.... Det var så skönt att få röra på sig igen, solen sken från klarblå himmel och det var svindelvackert ute. Imorgon skall jag ta en ny promenad fast en lite längre sträcka. Man glömmer så lätt bort vad som är viktigt i livet. Att få vara relativt frisk är en sådan sak. Att uppskatta det lilla är en annan.