Villa bara säga.....

VARNING, VARNING, VARNING, VARNING, VARNING!!!!!!!!!

Ja inte är det svamparna jag varnar för utan den sista bilden i det här inlägget, inget för känsliga personer. Om ni vet av er att ni är känsliga SLUTA LÄSA NU!

Ja först kan ni bara läsa lite om de 4 kg svamp vi hittat (tredje helgen i rad), jag är numera en hejjare på att rensa svamp. Nu börjar "trattisarna" komma de är den riktiga utmaningen att hitta i skogen. Jag imponerade på KA då jag då och då utbrast. -Titta där en trattis och där och där.... Oj du trampar nästan på en, oj och här är det massor..... Hur kul som helst, fast nu måste jag börja torka dem, rymmer inte mer i frysen.....


När jag förvällt de sista svamparna i söndags upptäckte jag att Sita, hon som brukar vara borta veckor i sträck hade kommit hem.... Släppte glatt in henne.... Oj så gosig hon var strök sig längst mina ben och kurrade. Vis av erfarenhet började jag söka fästingar som av någon anledning biter fast sig i denna katt i mängder. När jag hittat och avlägsnat två kände jag hur det stank "skit" om henne... Hua!!! Hon hade antagligen rullat sig i skit någonstans.... Jag pratade i telefon med hon som bor i bushen...., gick omkring i köket och vardagsrummet... Var jag än gick så följde Sita efter, odören som omgav henne var obeskrivlig.... tillslut fick jag henne till att lägga sig på mattan i vardagsrummet... Jag stod inte ut med stanken och önskade bara att KA och döttrarna skulle komma hem och duscha sin katt. Jag vågade inte eftersom jag inte vet hur hon reagerar på vatten....

Efter en stund kom "P" hem, jag pekade på Sita och sa att vi hade ett problem... "P" gick fram till henne och lyfte på ena frambenet.... Då höll jag på att svimma... Hon hade lyckats krångla in frambenet genom halsbandet och det hade skavt ett jättesår... Det var från såret stanken kom.... "P" bar in Sita i badrummet och vi försökte få av henne halsbandet under hulkningar.... Min mage vände oroligt på sig.... Det gick inte så jag sprang efter en sax och vi klippte av det... "P" ringde vetrinärjouren och jag ringde KA som körde traktor.... KOM HEM NU!!!!!! "P" hade ringt sin far tidigare men jag tror inte han förstod riktigt hur illa det var.... Vi fick inte loss halsbandet som satt fast i klet o gegg..... När KA kom hem gick allt i en rasande fart, han fick loss halsbandet och bar ut det. Katten hamnade i en kattbur och sen bar det iväg till Dingle och vetrinärstationen som hade jour....

Sita sövdes och veterinären sade att hon hade hamnat i chock av vätskebrist.... Det var tur att vi kom när vi kom annars hade hon dött.... Mager var hon oxå stackarn.... Ingen mat och inget vatten på Gud vet hur länge....

Hon såg så värnlös där hon låg med tom glansartad blick.... Åh, vad mitt hjärta blödde för denna gosiga varma helt egenom underbara katt som sitter vid köksbordet och helt sonika tar din smörgås om du tittar åt ett annat håll.... =)

Såret rengjordes efter konsten allar regler, när vetrinären hällde väteperoxid i det så det bubblade var jag glad att hon sov den lilla grå. Jag hade en gummihandske på vänster hand och med den höll jag upp benet så att hon kunde tvätta och raka bort allt hår som fått "gegg" på sig...

Hur hon mår... Ja enligt KA så använde hon hans ben som klösbräda på måndag morgon, om hon har ont? Antagligen... Nu har hon bara sju liv kvar... Hon har nämligen blivit ormbiten oxå, den gången kom hon oxå hem och jamade... Hon är klok hon Sita...