Efter ett dygn i stillasittande/liggande så fick jag ett anfall av arbetslust. Började röja upp i mitt sovrum. Flyttade om tidningshållare (vita) till den nyinköpta möbeln i vardagsrummet. Skapade rum för saker som stått på golvet. Ärligt just nu ser det värre ut än någonsin, men det kommer att bli bra.
Mitt i min städiver upptäckte jag att solen sken utanför, dags för milapromenaden medan solen är framme. Men först handla.... Vi gick till ICA Kvantum sonen och jag, mest för att jag sen kunde gå direkt till Gustavsberg efteråt och han gick hem med varorna. När vi handlat klart (till fiskgrytan som vi skall äta ikväll) och kom ut från ICA hade solen gått i moln, det blåste och snöade.... Skam den som ger sig, sa hej då till sonen och började min milavandring. Hade lovat mig själv att fota saker jag inte fotat när jag gått samma väg otaliga gånger. Har slutat se fotoobjekt eftersom jag gått samma väg allt för många gånger. Men plötsligt fanns det där, det lilla, lilla vattenfallet. Läs vattenilen som sakta rinner nerför klippväggen. Nu var den försett med ett islager och under det lagret rann vatten försiktigt nerför klippan. Helt ljudlöst och med en järnvilja så som att bevisa för Kung Bore att den inte går att tämja... Så lätt....
Det är sånt jag gillar.... Djävlar anamma!!!!!
Nöjd med mig själv kom jag hem och upptäckte att mitt ansikte var halvt bortdomnat av all vind och snö... Benen var iskalla och invaderades av tusen nålar.... Satte mig vid datorn och skrev ett brev, mest för att svettas klart?????? Sen in i duschen, stod där ovanligt länge...... Det behövdes för att tina upp min djupfrysta kropp.... Sen skulle dottern ut o gå..... Beordrade henne att ta på sig måååånga kläder, och varma..... Därför att jag tycker om henne....!
Mitt i min städiver upptäckte jag att solen sken utanför, dags för milapromenaden medan solen är framme. Men först handla.... Vi gick till ICA Kvantum sonen och jag, mest för att jag sen kunde gå direkt till Gustavsberg efteråt och han gick hem med varorna. När vi handlat klart (till fiskgrytan som vi skall äta ikväll) och kom ut från ICA hade solen gått i moln, det blåste och snöade.... Skam den som ger sig, sa hej då till sonen och började min milavandring. Hade lovat mig själv att fota saker jag inte fotat när jag gått samma väg otaliga gånger. Har slutat se fotoobjekt eftersom jag gått samma väg allt för många gånger. Men plötsligt fanns det där, det lilla, lilla vattenfallet. Läs vattenilen som sakta rinner nerför klippväggen. Nu var den försett med ett islager och under det lagret rann vatten försiktigt nerför klippan. Helt ljudlöst och med en järnvilja så som att bevisa för Kung Bore att den inte går att tämja... Så lätt....
Det är sånt jag gillar.... Djävlar anamma!!!!!
Nöjd med mig själv kom jag hem och upptäckte att mitt ansikte var halvt bortdomnat av all vind och snö... Benen var iskalla och invaderades av tusen nålar.... Satte mig vid datorn och skrev ett brev, mest för att svettas klart?????? Sen in i duschen, stod där ovanligt länge...... Det behövdes för att tina upp min djupfrysta kropp.... Sen skulle dottern ut o gå..... Beordrade henne att ta på sig måååånga kläder, och varma..... Därför att jag tycker om henne....!
2 kommentarer:
Hej Leina !
Tack för ditt besök och din kommentar i min blogg... alltid roligt med lite nya besökare då & då...
Tråkigt att höra att du tillhör dem som drabbats av trafikskador... men skönt att se att du ändå hittar något positivt nu efteråt. Visst är det så att våra vägar är fulla av både idioter, fartdårar och rattfyllon... och dem MÅSTE man verkligen hitta ett sätt att komma åt.
Ha en fortsatt bra dag och en trevlig helg !
Varma hälsningar, Tierra
Tierra: Vad kan jag säga mer än... Håller med dig!
Skicka en kommentar