torsdag 3 september 2009

Fiske i Hundsjön

Var kan vi köpa fiskekort frågade jag mor nästa dag... KA ville fiska och min plastfar förklarade hur vi skulle köra för att hitta en sjö. -Förresten så kan ni låna båten som finns där, nyckeln kan ni hämta hos Bjures.... Ja men fiskekort då, fortsatte jag... -Men det köper ni av mig säger min mor och plirar med ögonen... Vi tittade på henne som fågelholkar, med hakan långt nere på bröstkorgen... Min plastfar skrattade, gick iväg och kom tillbaka med en guldglänsande ämbetsmärke... Jo min mor var fiskeristyrelsens representant i de krokarna... De grävde fram två fiskespön, vi kokade kaffe och bredde mackor.... Sen bar det iväg....

Hundsjön är en liten, liten insjö.... Helt utan fisk skulle det visa sig... Men vad spelar det för roll, vi hade det stillsamt mysigt där på sjön...

KA rodde och jag satt bekvämt där i båten och kände mig mycket hemma. Som barn fiskade vi ofta och ro en eka det kan jag...

Det är något sällsamt vackert och rogivande med en träåra som ljudlöst glider ner i det stilla, mörka, kalla vattnet.


Vi satt där och kastade åt var sitt håll, gång efter gång. De enda gångerna vi kände någon som helst liv i kastspöt var när någon växtlighet trasslade in sig i krokarna. Båten drev med vinden och KA rodde än hit än dit.... När vi kastat oss less rodde han längst sjökanten och sökte efter pors.... Vi hittade ingen pors heller... Däremot massor av blåbär....


När vi lessnat på att kasta i Hundsjön begav vi oss tillbaka och åkte till kvarnen... En oerhört stillsam och vacker oas i Västerbottens inland. Det är stilla och rofyllt, det enda man hör är det forsande vattnet som glider förbi.


Bredvid grillplatsen stod ett kvarnhjul uppställt som fikabord... Ett sånt vill jag ha, var får man tag i en dylik tingest?


Mackor och kaffe är väll aldrig så gott som efter en strapatsrik dag och ute i friska luften.



Inne i stugan hittade vi massor av klotter, många av dem från förr förra århundrandet, gamla stockar som funnits någon annanstans innan de användts till att bygga upp den timrade stugan intill vattnet vid "kvarnen".


Sen ställde vi oss på bron för att fiska.......
-KOM OCH TITTA!!! EN GÄDDA!!!! STÅR HÄR HELT STILLA!!!!!!
Ka skrek åt mig och jag skynda stillsamt till honom för att se på gäddan..... Ka försökte locka fisken med ett drag framför munnen på den.... Om den nappade? Näääää, varför skulle den det... Den flyttade bara på sig lite undan den irriterande blänkande tingesten...



Två gånger bytte han krok.... Till slut gav Ka upp, gäddan ville inte ens fastna i den vassa kroken som Ka snirklande försöka få fast i gäddans främre del.... Lite förnärmad blev den nog eftersom den simmade iväg och kom inte tillbaka mer den dagen.....

Vi tog oss en promenad på andra sidan, myggen anföll när vi kom in i de lite buskrikare delen av skogen....


Ka hittade en gigantisk svamp, den fick vara kvar i skogen eftersom vi inte var säker på vad det var. Sen begav vi oss hemåt, vi behövde vila lite, duscha och göra oss i ordning. Vi skulle nämligen på middag i Tåskforsen senare på kvällen..... Jag och mor skulle dit lite tidigare för att skiva upp älgköttet i tunna, tunna skivor....

4 kommentarer:

Elisabet. sa...

Man kan tro att det är en förrymd mördare du har sällskap med ,-))

Leina sa...

Elisabet: Hmmmmmmm..... När du säger det så... Trodde att det var åldern... Att jag kanske behövde glasögon... Måste kolla upp varför han är så suddig i ansiktet... =)

Tobias Johansson sa...

Gillar verkligen bilden med åran.. och kul att du börjat blogga igen.. :)

Leina sa...

Tobias: Jo jag gillar åran jag med, valde länge innan jag tog just den här bilden... Fast jag hinner inte blogga som jag önskar att jag skulle... Det händer för mycket nu....