Grebbestad, där poeten välkomnar det ruggiga vädret och spelar en fiktiv melodi för oss som passerar. Om man riktigt lyssnar så kan man höra honom sjunga....
Trotsade vädret och gick en sväng längst strandpromenaden som tycktes vänta på sol värme och glada semesterfirande människor. Välkomna att följa mig på en liten promenad, bilderna får tala sitt egna språk.
Sen kom vi till det lilla samhället i närheten av kakelsättarens hus... En ny strandpromenad, mindre men med mera kontakt med naturen, det disiga vädret till trots... Bohuslän visade upp sig i all sin prakt. Det var så vackert att hjärtat log...
En av de fem, den yngsta, den mest nyfikna....
Ser ni solhjulet där under lavan.... Knapp skönjbar... uthuggen av någon som inte längre finns i någons minne... Vilken sällsam känsla att försiktigt stryka med fingret i skåran som tiden försöker radera...
De två hästarna i hagen...
-Man ser aldrig en spark nu för tiden.... -Nej, faktiskt... Det gör man inte... En konversation mellan mig o sonen tidigare i veckan.... Och som genom ett trollslag... Där stod den, mot ett träd.. Bredvid grillplatsen.... Kakelugnssättaren kom på att man kanske borde sätta in den i den gamla fiskeboden så att den inte skulle bli mera förstörd.. Så hamnade sparken under tak, inlåst... Men inte längre utsatt för regn och vind. Kanske finns det hopp om vinterföre någon gång....
Något jag inte druckit på många år.... Kokkaffe... Så gott, precis som jag minns det från förr i en annan tid... Många mil härifrån....
En av de fem, den yngsta, den mest nyfikna....
Ser ni solhjulet där under lavan.... Knapp skönjbar... uthuggen av någon som inte längre finns i någons minne... Vilken sällsam känsla att försiktigt stryka med fingret i skåran som tiden försöker radera...
De två hästarna i hagen...
-Man ser aldrig en spark nu för tiden.... -Nej, faktiskt... Det gör man inte... En konversation mellan mig o sonen tidigare i veckan.... Och som genom ett trollslag... Där stod den, mot ett träd.. Bredvid grillplatsen.... Kakelugnssättaren kom på att man kanske borde sätta in den i den gamla fiskeboden så att den inte skulle bli mera förstörd.. Så hamnade sparken under tak, inlåst... Men inte längre utsatt för regn och vind. Kanske finns det hopp om vinterföre någon gång....
Det har varit en lugn och trivsam helg med möten som känts naturliga... Utan stress och utan måsten.... En väldigt trevlig helg där själva mötet var det väsentliga........
8 kommentarer:
Grebbestad är ju alltid trevligt, särskilt om sommaren när det är överbefolkat.. :)
Tobias: Skratt.... Nä, nu tror jag dig inte... Tror nog att Grebbestad är som trevligast när det inte är så vansinnigt mycket turister där... Ler...
Åååå, det låter (och ser ut ..) som en alldeles helt underbar tur, det där.
Och vilka bilar!
Och vilka katter!
Och vilka snygga boots!
Slå till!
Elisabet: Skrattar... Ja du.... Tänk om det vore så enkelt.... Men det var en mycket trevlig helg...
Den bilen är välkommen att bo hos mig också, när den är klar. Men drömma kan man ju.
Matilda: Prexis... Det är nog "gode" mycket jobb på den bilen... Man måste nog vara entusiast för att köpa den... Ler...
Jo du, vid de där bryggorna har man legat förtöjd ibland, vandrat på strandpromenaden med tusentals andra båtsemestrare. Käkat glass eller kanske tagit en öl eller två innan man kojat inför nästa dags seglats ut i den underbara skärgården. Både norrut mot Koster eller söderut mot Fjällbacka är det kanonfint, kan jag lova.
PV
PV: Då kanske vi möts där i sommar... Kanske... Man vet aldrig... Glass e gott... Ta med dig E, fast hon tycker inte om glass... Ler...
Skicka en kommentar