Trotsade vädret och gick till Lindesnäs som vanligt, men idag var det inte bara en promenad idag var det även styrketräning. Fläckvis drog vinden i så att jag nästan stod stilla, fick kämpa på duktigt för att ta mig fram. Men solen sken så det gjorde ingenting, men när jag kom hem kändes det som om huden i ansiktet var blästrat.
Dottern kommer nästa helg, samtidigt som jag skriver här pratar jag med henne på nätet. Fast nu har hon slutat det kan bero på att jag skrev att hon var störig... =)
Livet med tonårsbarn innebär nog mest att man skall finnas till hand, hon planerar redan träffar med andra tjejer här (faktiskt elever från skolan där jag arbetar). Så mami får nog allt vara ensam lördag kväll även nästa helg.... Det blir bra, skrubben är inte stor nog för oss två.
4 kommentarer:
Jag svarade ju, det var du som inte svarade mig!
Men jag svarade visst....
Hemlängtan, ja det får jag verkligen hoppas! Den här årstiden är det befogat, sen finns det väl annat som inte orsakar några större vågor av saknadskänslor...
ingela: nej hemlängtan är inte översvallande. Jag trivs väldigt bra här nere. Men våren i Lappland är lite speciell... Men v. 15 kommer jag upp så då kan jag sitta och sola i någon snöhög... =)
Skicka en kommentar